rektor-front.png
rektor-1.png
rektor-2.png
rektor-front.png

Information till dig som är rektor


SCROLL DOWN

Information till dig som är rektor


 

Vad är Ny Generation och Credo för något?

Credo och Ny Generation är båda allkristna paraplyorganisationer som under olika lång tid och på olika sätt valt att stötta, hjälpa och uppmuntra kristna elever att samlas på skolan och att bilda en kristen elevförening. Både elevledda föreningar och elevinitiativ uppmuntras och uppskattas i regel alltid och i nuläget finns ca 450 elevledda grupper över hela landet som driver olika verksamhet och ibland hittar på rastaktiviteter.

Ibland får vi frågor från lärare och rektorer om hur de ska förhålla sig till kristna elevföreningar då huvudmän själva ska driva en icke-konfessionell utbildning på skolan. Det sköna är att lagen tydligt uppmuntrar just elevinitiativet och ger stor utrymme för en elevs kreativitet, även om det har konfessionella beröringspunkter.

Några grupper arrangerar frivilliga debatter kring tro och vetenskap, engagerar sig i frågor mot mobbing och utanförskap eller erbjuder en bibel till den som vill. Andra vill sprida positiv stämning genom att dela ut gratis fika kring högtider och dagar medan vissa har rastsamlingar då nyfikna människor kan ställa frågor om tro.

Kanske är detta inte aktuellt på din skola just nu, men om det blir det vet du vilka vi är och vi står alltid till förfogande om det skulle finnas frågor eller funderingar kring vilka vi är och vad vi gör.

Här följer en guide till de lagar och förordningar som styr, reglerar och skyddar elevers rätt organisera sig i religiösa demokratiska föreningar i skolan, och hur rektorer kan möta dessa elevinitiativ utifrån skolans demokratiska uppdrag.

 
rektor-1.png

Grundläggande friheter och rättigheter för elever


Grundläggande friheter och rättigheter för elever


 

Elevers rätt att utöva sin religion och sammansluta sig med andra i utövandet av denna är skyddad i svensk grundlag


Regeringsformen kap 2 artikel 1

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad

  1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,

  2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,

  3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,

  4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,

  5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och

  6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion."

 

Grundlagsbestämmelserna om yttrandefrihet och tryckfrihet reglerar de enskildas rättigheter gentemot det allmänna, dvs. mot stat och kommun. De fristående skolorna är inte en del av det allmänna, vilket innebär att dessa regler inte gäller direkt för dessa skolor. Däremot gäller den värdegrund som slås fast i skollagens första kapitel också för de fristående skolorna.

 

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

 

Även i FNs barnkonvention klargörs dessa demokratiska rättigheter.

 

FNs Barnkonvention

Artikel 13
Barnet har rätt till yttrandefrihet. Det har rätt att söka och få information och idéer av alla slag och på alla sätt, även från utlandet.

Artikel 14
Staten ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, och respektera föräldrarnas rätt och plikt att vägleda sina barn i dessa frågor.

Artikel 15
Barnet har rätt till organisations och föreningsfrihet.

 

Klargörande av bestämmelserna angående konfessionella inslag
Sedan den nya skollagen infördes så har det förts en debatt i Sverige angående religiösa inslag i undervisning och utbildning på skolan. Vi vill här ta tillfället att klargöra vad som lagen säger om detta och hur detta påverkar elevinitiativ i form av religiösa föreningar.

I skollagens första kapitel står följande

6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.

7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Skolan som huvudman är icke-konfessionell, men som utbildningsminister Jan Björklunds betonar i ett svar på en fråga från riksdagen angående föreningsfrihet i skolan, så gäller inte detta elever eller elevinitiativ mellan skolaktiviteter.

 

”Det finns inga författningsmässiga hinder för elever i en skola att organisera eller driva föreningar på religiös eller annan grund.”

 

I regeringens proposition till den nya skollagen så väljer man också att kommentera detta:

 

"Regeringen vill också i detta sammanhang poängtera att bestämmelserna om konfessionella inslag riktar sig till huvudmännen för utbildningen. De innebär därför inget hinder för att t.ex. elever i kommunala skolor anordnar rastaktiviteter som har konfessionella inslag. Utrymmet för sådana aktiviteter får därför på samma sätt som idag avgöras utifrån allmänna regler om yttrandefrihet m.m."

 

Det finns med andra ord inga hinder i skollagen att tillåta elevinitiativ med konfessionella inslag på skolans område.

 

Skolans demokratiska uppdrag
Skolverket har publicerat ett antal skrifter med juridisk vägledning för att guida i de lagar, förordningar och föreskrifter som finns i relation till skolans demokratiska uppdrag. I en av skrifterna klargörs detta i förhållande till yttrandefrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.

 

Skolan ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare genom att vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Det är då viktigt att skolan är en fysisk arbetsplats där eleverna kan möta olika åsikter och värderingar.

 

Skolan ska vara en öppen plats där eleverna har möjlighet att möta olika ideologier, religioner och världsbilder. Som en demokratisk institution kan skolan därför uppmuntra olika elevinitiativ där dessa åsikter får komma till tals, såsom i demokratiskt uppbyggda föreningar.

I detta dokument från skolverket klarläggs även att skolan inte är en allmän plats och att det är rektorn som slutligen beslutar vem som kan vistas på skolan.

 

Skolan är ingen allmän plats utan det är rektorn som bestämmer vem som får vistas i skolan. Det är också rektorn som ansvarar för ordningen på skolan.

 

I spänningen mellan det demokratiska uppdraget och rektorns ansvar för ordningen på skolan så är det viktigt med en öppen och tydlig dialog.

Vår förhoppning är att rektorer ska se potentialen i att uppmuntra demokratiska elevinitiativ såsom kristna skolgrupper. Vi hoppas också att eventuella farhågor som kommer utav att låta dessa grupper synas på skolan ska framföras tydligt så att vi tillsammans kan motverka att ordningen störs samtidigt som eleverna får möjlighet att själva reflektera över och kritisera olika religiösa trosuppfattningar.  

Religionens betydelse för samhället är betydande, och vi tror att erfarenheten som kommer av att möta olika världsåskådningar är oerhört viktig för att förstå den värld vi lever i. En kristen skolgrupp kan skapa dessa möten där elever får pröva sina åsikter och värderingar i en miljö där vi lär oss att tänka kritiskt och ifrågasättande.

 
rektor-2.png

Exempel från skolvardagen


Exempel från skolvardagen


  Annica Tengbom Ödén Rektor Kungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium

 

Annica Tengbom Ödén
Rektor
Kungsholmens gymnasium/Stockholms
Musikgymnasium

 

Ett av skälen till varför Kungsholmens gymnasium är så populärt och lyckas nå så goda resultat är tillgången på elevföreningar. Vi har över 50 olika föreningar registrerade, och de finns inom en mängd olika områden, utifrån politisk, religiös eller annan övertygelse och utifrån en mängd övriga intresseområden. Nedan ett citat ur årets kvalitetsredovisning.

”Skolan har många aktiva elevföreningar så som t ex Amnesty, Henrys vänner (inom Röda korset), Zambiagruppen, Guate Group, KG Pride, Kungsholmens idrottsförening, Kungsholmen Debating Society, Kzine (digital elevtidning) och Drama Club. De flesta föreningar har lärare som mentorer. Föreningarna skapar ett mervärde både för skolan och för de enskilda eleverna. De lär sig ett demokratiskt förhållningssätt och stärks i möjligheten att även utanför skolan vara med och påverka utvecklingen inom olika områden” (Ur kvalitetsredovisningen för lå1314).