“Frimodighet är en gemensam nämnare hos NG-grupper”

I år har vi fyra coacher som under året träffar NG-grupperna för att uppmuntra och stötta dem. Hur är det egentligen? Här har ni Hanna som svarar på tre snabba frågor om det!

Vad har varit det mest inspirerande med att träffa NG-grupperna?
Man har en förväntan att man som coach ska komma till en gruppträff för att inspirera dem. Men oftast är det man själv som blir inspirerad av dem. Det säger något om dem! Jag slås ofta av deras frimodighet - det är en gemensam nämnare! Bara det faktum att starta en NG-grupp på skolan och berätta om den är ett tecken på frimodighet. Det är fantastiskt att höra om de som tar initiativ och öppet visar på sin tro - i det stora och i det enkla. Det spelar inte så stor roll hur mycket eller lite NG-grupper gör. Bara det faktum att de gör något tycker jag visar på en frimodighet, och det bär en storhet i sig.  

Har du haft något möte med en NG-grupp som har stuckit ut extra för dig? Varför?
I Gnosjö finns en NG-grupp som i många år haft ett eget rum för kristna skolgruppen. I år kom rektorn och sa att de behövde byta rum för att det skulle göras om till ett kontor. Gruppledaren ville inte ge sig och bokade in ett möte med rektorn, och tog med sig en kristen lärare dit. Efter att ha förklarat och redogjort varför de skulle få tillbaka rummet gav rektorn sig - de fick tillbaka rummet! Jag tycker det visar på frimodighet - hon gav inte upp! Det är ett praktexempel på 1 Tim 4:12, “Låt ingen se ner på dig för att du är ung”. Hon är 14 år och vågar stå upp för något som var viktigt för henne. 

Vad är din bön för NG-grupperna i vårt land?
Förstå att de gör skillnad oavsett hur mycket de gör. Bara det faktum att de har en skolgrupp - beslutet i sig - är viktigt. Våga tro att det gör skillnad!