När Majken och Ebba, från Ny Generation-gruppen, började hälsa på varandra i korridoren på De Geergymnasiet i Norrköping var de båda ovetande om vad framtiden skulle innebära. Här nedan berättar både Majken och Ebba om vad "ett litet hej i korridoren kan leda till".

Majken berättar:
“För ett år sedan räddade Jesus mig. Hösten 2013 var jag med om något som gjorde att jag tappade bort lusten att leva, jag såg inget ljus. Jag gick från att vara den öppna, glada och sociala tjejen till någon helt annan. Det var också samma höst som jag började mitt tredje och sista år på teaterlinjen i Norrköping. Hösten 2013 försvann ”jag” men det var också den hösten en annan person tog ett steg in i mitt liv, det jag inte visste då var att detta skulle förändra hela mig och mitt liv. 

Hösten 2013 försvann "jag" men det var också den hösten en annan person tog ett steg in i mitt liv, det jag inte visste då var att detta skulle förändra hela mig och mitt liv. 

Jag satt i matsalen på gymnasiet med mina närmaste klasskompisar när en tjej kommer fram och pratar med de andra vid bordet, jag blir tyst och börjar äta. När tjejen gått vänder sig en av mina kompisar mot mig och säger något i stil med ”Hon heter Ebba och hjälp vad ni skulle passa som vänner, ni är såååå lika”. Jag fortsatte att äta och tänker inte så mycket på det.

Jag började läsa matte som en tillvalkurs. Jag ser någon jag känner igen i klassrummet men vet inte vad hon heter och undrar vart jag sett henne. Vi börjar hälsa på varandra, och jag insåg att det var ju Ebba från matsalen. Vi fortsatta säga “Hej” till varandra och det ledde sedan till längre meningar som ”Hur mår du?”, ”Gick det bra på provet?” osv. Men samtidigt som jag läste matte och andra ämnen fortsatte jag att må dåligt.

Sen en dag så sa Ebba att hon flyttat och frågade om jag ville komma på inflyttningsfika. Efter det utvecklades vår vänskap. Vi träffades, hon och jag. Jag öppnade upp mig och berättade hur jag mådde. Hon berättade då också att hon var kristen. Jag har alltid kallat mig agnostiker så jag tyckte det var jätteintressant det hon pratade om. Jag hade haft många fördomar men det var som att hon tog alla mina fördomar som en ballong och slog hål på dem med en nål. Jag fick en helt annan bild än innan.

Jag var då politisk aktiv och började prata om det. Hon tyckte det var intressant för hon hade aldrig varit intresserad av politik. Så Ebba brukade kalla sig politisk agnostiker.

En dag smsade jag Ebba och frågade om jag fick hänga med till kyrkan någon gång. Ebba blev jättechockad för hon trodde jag var den sista som skulle vilja följa med till kyrkan.

Jag kände sådan otrolig värme och det gjorde inget att jag inte var troende, de öppnade sina armar lika mycket. Det var en gemenskap som jag aldrig känt förut.

Så vi gick på en ungdomsträff en fredagskväll. Där blev jag välkomnad på ett helt annat sätt än i andra sammanhang. Jag kände sådan otrolig värme och det gjorde inget att jag inte var troende, de öppnade sina armar lika mycket. Det var en gemenskap som jag aldrig känt förut. Det var verkligen jättehäftigt tyckte jag och det var kul att göra det med henne.

Det gick en tid och jag tog studenten. Jag mådde fortfarande lika dåligt.
Innan det så gick jag en del till kyrkan, någon gång sådär, men visste fortfarande inte vad jag trodde. Så under sommaren kunde jag inte säga riktigt om jag var troende eller inte för jag hade inte tagit något beslut. Den sommaren bodde jag i Ebbas lägenhet och då fick jag ett nya testamente från Ny Generation som inflyttningspresent. Jag började läsa och tyckte det var jättekul.

På hösten skulle jag flytta till Stockholm, och då sa jag till Ebba “Vilken kyrka ska jag gå till nu?”. Så en gång när Ebba hälsade på gick vi till två olika kyrkor för vi skulle leta kyrka till mig hade vi bestämt.

I en utav kyrkorna räckte jag då upp handen när de bjöd in för att ta emot Jesus. Jag hade ändå inte riktigt beslutat på något sätt. Men det hade hänt en del under hösten som fick mig att känna att jag fixar inte det här själv längre, vem det nu än är som hjälper mig, så behöver jag hjälp från någon, så då räckte jag upp handen.

Det var då jag tog emot Jesus första gången. Utan att jag ens tänkte på det.

Ett tag gick jag till båda kyrkorna men tillslut fastnade jag för en utav dem. Jag började också prata om den kyrkan med mina kompisar. Och en dag hände det att istället för att säga “den kyrkan” sa jag helt plötsligt “min kyrka”. Det var då jag tog emot Jesus första gången. Utan att jag ens tänkte på det. Och den 8e februari (2015) döpte jag mig.

Det är väl min resa. Jag är också så tacksam över att jag har haft Ebba hela resan. Gud verkar på alla ställen. Det är coolt.”

Julia Skarin
Teamare
Läs mer om hur det är att teama som webbredaktör här och copywriter/skribent här.

Majken och Ebba.

Majken och Ebba.

Utdrag ur ett brev från Ebba:
"Jag och Majken började läsa samma mattekurs under ett läsår i gymnasiet men efter en månad omorganiserade de gruppen så att vi inte längre var i samma grupp. Vi fortsatte dock att hälsa på varandra i korridorerna och när jag flyttade så hamnade hon helt plötsligt hemma hos mig på inflyttningsfika. Vi lärde känna varandra bättre då och jag berättade att jag var kristen och vad det har fått betyda för mig. Jag trodde inte att hon var intresserad av kyrkan överhuvudtaget så jag lät det vara lite så där. Hur som helst fortsatte jag att prata om min tro och var öppen med det och någon gång i maj skickade hon ett sms och frågade om hon fick följa med till kyrkan. Jag blev förvånad över att hon ville det men jag sa ju så klart ja med lite för mycket entusiasm. Väl i kyrkan blev hon inte avskräckt och följde sedan med på fler möten!

Någon gång i maj skickade hon ett sms och frågade om hon fick följa med till kyrkan.

Under sommaren skulle hon hyra min lägenhet och som inflyttningspresent gav jag henne en utdelningsbibel från Ny Generation. Till min förvåning började hon läsa den och tyckte att det var bra! 
Under sommaren och i början av hösten var vi på några möten tillsammans och jag märkte att hon var väldigt positiv till det, hon fick "favoritlovsånger" osv. men hade mycket frågor och tvivel ändå.

Sedan flyttade hon till Stockholm och jag gav förslag på lite olika kyrkor som hon kunde gå till om hon ville. Men hon vågade inte riktigt gå dit själv. Lite senare åkte jag upp och besökte henne i Stockholm, det blev söndag och jag frågade om vi inte skulle gå till en kyrka tillsammans. Det gjorde vi, och vi gick inte bara till en utan två kyrkor den dagen!

På nyår åkte vi på konferens tillsammans och hon berättade då att hon tänkte döpa sig. Jag blev superglad men också lite förvånad. I början av februari döpte hon sig och hon kallar sig själv kristen idag. 

Det har blivit tydligt för mig att det är Jesus som måste beröra på djupet av hjärtat, vi människor kan bara vara hjälpande händer. 

Det som jag tycker är coolast i detta, förutom att Majken idag är kristen, är att det inte är JAG som ligger bakom detta. Det har blivit tydligt för mig att det är Jesus som måste beröra på djupet av hjärtat, vi människor kan bara vara hjälpande händer. Sen är det också kul vad ett litet hej i korridoren kan leda till - en bästa vän och en relation till Jesus. Amen!"

Comment